feminism - det finaste ordet som finns

Är måttligt trött på att människor fortfarande smutskastar feminism eller feminister, som inte ens vet vad orden innebär eller helt enkelt tycker att allt redan är jämställt och bra.

Ingen som utnämner sig själv till feminist tycker automatiskt att kvinnor ska ta över makten över män precis som att ingen som är invandrare automatiskt är en brottsling.

 

Jag tycker aldrig att någon som läst eller lärt sig om en ideologi endast genom vad media porträtterar ska uttala sig som att de på något sätt vet vad ideologin innebär.

Det är en förvriden och omställd bild av vad någon annan vill att alla ska se, den världen vi får se i media och som vi aldrig väljer att ifrågasätta och därför håller med om, nickar och ser på. Håller lugnt med för att skylla på "dom där andra" och gå vidare i vardagen utan att stöta sig med någon. För visst är det jobbigt att vara den där tjejen - hon som alltid reagerar när killen säger "fitta" i förnedrande mening o säger "du, förnedra ditt eget kön så förnedrar jag mitt" och får en suck tillbaka, eller den tjejen som stirrar argt på killen som drar en fördomsfull mening om kvinnor och säger "oj vad kul, ditt känslokalla manssvin" för att fördomarna någon gång ska svida tillbaka. Visst är det lätt att skita i att vara stark för att smita undan den smärtan, den brännande känslan i en att livet är så jävla orättvist.

Den som kan gå och lägga sig utan att kämpa för allas likhet i samhället kommer jag i och för sig nog ändå aldrig förstå mig på, så jag är hellre den "jobbiga" lilla "fittan" som sover gott om nätterna.

 

Ska vi nöja oss så fort vi är "mer jämställda än andra länder"?

Ska vi nöja oss för att "kvinnor faktiskt inte blir gruppvåldtagna här som i Indien"?

Ska vi nöja oss med att fraser som "oj vad slampigt klädd hon är" eller "hennes klädstil tyder på lågt självförtroende" eller "hon får lite skylla sig själv om hon klär sig så där" fortfarande är okej att säga?

 Nej, det tycker jag definitivt inte.

 

Gender privileging

Det handlar inte bara om statistik och siffror. Det handlar om idealet - stoltheten.

Allting för mig handlar om att ifrågasätta. Tänka efter varför det är på ett visst sätt, varför det genomgående ska vara förnedrande att vara på ett sätt och helt okej att vara på ett annat.

 

Tänker på alla serier där tjejer har kort hår och jeans (även i verkligheten) och tillhör någon slags norm ändå, men där en kille som bär klänning, har långt hår och smink blir skrattad åt som ett skämt.

Varför ska det vara förnedrande och skrattretande att en man klär sig i normifierade kvinnokläder? Jo, för att varför i helvete skulle någon vilja underminera sig själv till något av sämre värde än vad de redan är? Det är det som är "skämtet", det alla sitter och skrattar åt.

 

 

Ett exempel på en liknande situation:

Språk skapar handling, som Judith Butler säger. Genom att säga "you guys" till en grupp innehållande tjejer menar vi då att tjejerna i gruppen inte bör ha något emot att kallas killar, medan "you girls" till en grupp innehållande killar gjorts till något "skämmigt", då är man tjej och det blir på något sätt mottaget som ett skällsord.

Detta är också ett bevis på hur vi utgår från en mansnorm. "When I think of words like “mankind” “you guys” and any other seemingly benign words that are used to describe groups of people that have representatives from either sex, I’m reminded that pernicious things of this subliminally influence inequality" (http://antiintellect.wordpress.com/2010/09/01/gender-privileging-wassup-guys-vs-hey-girls/#comment-352).

Jag menar inte att varje individ aktivt gjort valet att acceptera detta, det är något som normaliserats i vårt språk, en representation av hur vårt samhälle ser ut och ett sätt att få det att fortsätta se ut så. Precis som att ordet "hora" tyder på en kvinna, medan en indirekt måste lägga till "mans.." för att förstå att det är en man en talar om. Aka gender privileging.

 

 

 

Kroppsidealet

Kvinnans hemliga kropp, de där centimetrarna tyg som avgör om en är en "pryd brud" eller en "slampa", "tjejen som kräver uppmärksamhet på grund av hennes låga självförtroende". De där brösten som avgör hur stor urringning som är "okej".

Mannens bara överkropp som indikerar på att han helt enkelt är varm eller trygg i sin kropp, den där avtagna tröjan och de nerdragna byxorna på festen som tyder på en "kul kille" en "pajas" eller "han som blev lite för full haha".

 

Jag kan bli arg på människor som sällan läser på saker ordentligt innan de uttalar sig om det, men om sanningen ska fram så kan ingen tvinga alla att vara ifrågasättande angående allt. Det är när tanken och verkligheten väl har kommit ikapp en som en gör ett aktivt val i att ignorera den genom att inte göra något.

 

Siffror

För er som då vill ha statistik, here it comes -  Lite utdrag ur Statistiska Centralbyråns "På tal om kvinnor och män":

 

"I styrelsen till statligt hel- och delägda företag är 39 procent av ordförandena kvinnor och 61 procent män. I de fyra affärsverken finns inga kvinnor på dessa positioner och i de börsnoterade bolagen är fyra procent av styrelseordförandena kvinnor. Sett till alla aktiebolag i Sverige är 12 procent av styrelseordförandena kvinnor och 88 procent män. Av alla kvinnor som sitter i en aktiebolagsstyrelse är 61 procent suppleanter. Motsvarande andel för män är 21 procent" (http://www.scb.se/Pages/PressRelease____342527.aspx).

 

Sektor Typ av chef	Antal			Könsfördelning
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Staten	2 500	3 200		44	56
Högre ämbetsmän och politiker	100	140		42	58
Verkställande direktörer, verkschefer m.fl.	10	20		33	67
Drift- och verksamhetschefer	1 600	2 400		40	60
Chefer för särskilda funktioner	710	660		52	48
Chefer för mindre företag och enheter	3	10		23	77

 

Är det jämlikt och bra tycker du?

Är det någon som vill säga nu att kvinnor har lika mycket makt och inflytande som män, när vår stat så tydligt har fler män i chefspositioner på alla områden?

 

Ledamöter i riksdagens utskott

Könsfördelning (%) och antal

Utskott	1973			1985			1998			2010			2012
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Arbetsmarknads	20	80		27	73		35	65		65	35		47	53
Bostads/Civil	13	87		20	80		35	65		53	47		59	41
Finans	7	93		20	80		29	71		47	53		35	65
Förvars	7	93		20	80		35	65		35	65		24	76
Justitie	33	67		27	73		65	35		47	53		47	53
Konstitutions	7	93		20	80		29	71		47	53		29	71
Kultur	33	67		60	40		53	47		41	59		35	65
Lag	27	73		33	67		47	53		.	.		.	.
Miljö- och jordbruks	13	87		20	80		41	59		47	53		41	59
Närings	-	100		20	80		41	59		29	71		47	53
Skatte	13	87		13	87		29	71		59	41		29	71
Social	20	80		47	53		53	47		59	41		59	41
Socialförsäkrings	20	80		60	40		59	41		35	65		41	59
Trafik	-	100		13	87		35	65		53	47		41	59
Utbildnings	20	80		27	73		47	53		59	41		53	47
Utrikes	7	93		27	73		59	41		47	53		44	56
Totalt, procent	15	85		28	72		43	57		48	52		42	58
antal	36	204		68	172		118	154		123	132		107	148

 

Kallblodig fakta: En försämring sedan 2010. Skillnaden på antalet kvinnor respektive män i riksdagens utskott har ökat.

 

Vad är det då som hindrar att det råder jämlikhet? Vad är det som vidmakthåller att tjejer och kvinnor fortfarande inte får ta plats? Är det rädslan?

 

Personer 16-79 år utsatta för sexualbrott efter ålder 2011

Andel (%) av alla i gruppen

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

 

Jag tänker iallafall inte vara rädd. En likadan framtid kanske skrämmer mig, men att veta att jag kan göra mitt bästa för att kämpa emot det betryggar mig.

Jag tror att vi alla kämpar mot fördomar varje dag men så länge vi adresserar dom, medvetandegör dom och tillåter oss själva att förstå varför vi har dom, så tar vi steget i rätt riktning. En blir påverkad av samhället och skapar omedvetna fördomar utifrån vad hen ser eller hör oavsett om hen vill eller inte, men att inte lyssna på fakta, slå dövörat till verkligheten eller inte låta sig förstå var de fördomarna kommer ifrån och betyder är ett aktivt val.

 

Den dagen kvinnor har exakt lika mycket inflytande och värde i samhället som män och ens 45 % av alla statens chefspositioner är tilldelade kvinnor så får ni gärna ifrågasätta om feminism handlar om att kvinnor på något sätt ska befinna sig i en maktposition över män, men medan ovan visade siffror och fraser är varje dags pissiga verklighet så förstår jag inte hur någon i sitt rätta sinne kan döma ut feminism som något annat än en rättfärdig kamp för allas lika rätt och värde i detta samhället. Då inskränker hen antingen sig själv eller hälften av världens befolkning.

 

Att någon inte tycker att en ska ut och kämpa emot denna verklighet (genom att till exempel demonstrera) eller sitter tyst med eller nickar mot någon som säger emot feminism är för mig ett jävligt stort frågetecken. Men vill hen ta del av ett ojämlikt samhälle och kan stå för att de inte tycker att hälften av världen förtjänar lika mycket möjligheter som andra hälften så be my guest, så länge du håller dig långt borta från mig.

Jag önskar att vi kunde ha internationella kvinnodagen varje dag och på så sätt uppmärksamma situationen för alla tills de förstår och tills vi fullt ut lever i ett jämlikt samhälle - inte bara "nästan".

 

 

 

Lev livet med tanken på att du skulle kunna vakna upp imorgon som vem som helst, var som helst.

 

 

Yes! Mycket välskrivet och mycket sant för mig.

Klockrent :)

så himla bra skrivet

verkligen!
Kunde inte skrivit det bättre själv.

Feminism idag har inget med jämställdhet att göra.

Jämnställdhet ska betyda att kön inte spelar någon roll. Alla positioner, löner, fördelar/nackdelar skall sättas oberoende av vilken kön man råkar tillhöra.

Detta betyder dock att det inte jämt kan råda 100% balans. Man kan inte ha exakt 50% av varje om man är ute efter jämnställdhet. Det kommer skifta fram och tillbaka. Ibland mer kvinnor, ibland mer män. Inom olika områden kommer det råda olika fördelning baserat på saker som inte har med att som man/kvinna inte skulle vara välkommen. Det är så riktig jämnställhet fungerar. Och dumheter som kvotering är inget annat än ren diskriminering med ett mer accepterat ord.

Tyvärr var det ju längesedan feminism stod för någonting ens liknande detta. Så nej, Feminism är inte det finaste ordet som finns. Det brukade vara det. Idag är det bara ett ord med en bra historia vars användare verkar inställda på att förstöra allt vad det en gång stod för.

Bra skrivet!

Linus,
om du dissar vela texten med grund i vänsterlösningar på jämställdhets problematiken tycker jag är tråkigt. Bland oss borgerliga feminister är varken kvotering eller lagstiftning på pappret en lösning som gör skillnad på riktigt. Det krävs en större samhällsförändring. Här kommer feminismen in. Det är den förändringen som gör att feminismen är ett väldigt vackert ord.

Vilket bra inlägg! Det här ska jag länka till mina oinsatta vänner!:)

När jag hör patriarkala och rasistiska idioter så känner jag mig smutsig. Det är folk som du som får mig att känna mig ren igen.

Ett bra inlägg om varför feminism behövs. Ibland kan jag gå runt i min lilla feministbubbla och så säger någon plötsligt "vadå, äru feminist eller? höhö" och bubblan spricker och jag inser att feminism inte alls är (som jag i min värld alltid trott) en norm. All den smygsexism en helt vanlig stadspromenad innebär kan även vilseleda en inbiten tonårsfeminist i tron om vad som faktiskt är accepterat och vad som är eftersträvansvärt: Vi är inte där än.
kvotering är väl ett förslag till lösning av problemet men det är väl ändå inte alla feministers husgud?

BRABRABRA Skrivet!

Ett problem som ständigt kommer upp när man tittar på statistik som du gör ovan är att man glömmer bort vitala delar av resonemanget.
Exempelvis urvalet.
Hur många kvinnor respektive män finns i en given grupp och hur ser maktfördelningen inom den gruppen ut. I de privata sektorerna, där de flesta aktiebolag finns, finns också en stor andel av männen precis som det inom kommun och landsting finns en stor andel av kvinnorna. Därför blir det inte en förnuftig analys att bara titta på hur många VDar eller styrelseordföranden som är kvinnor inom aktiebolagen. Om det finns 10 kvinnor respektive 100 män att välja emellan så vore det diskriminering i allra högsta grad att utifrån kön välja 5 kvinnor och 5 män. Väljer man på meriter/kompetens enbart så är det rimligt och logiskt att sammansättningen blir övervägande manlig eller hur?
Så för att lösa det specifika problemet så måste fler kvinnor in och arbeta inom den privata sektorn, vara beredda på att arbeta mer (eftersom deras manliga kollegor gör det och de annars halkar efter i både lönestatistik och kompetens) samt intresserar sig mer för ledningsarbete vilket är en förutsättning för att ta sig till de poster som du pratar om.

Jämställdhet är inte en sifferbalans utan en situation där det är irrelevant om du är kvinna eller man inför en givet uppgift eller händelse.
Vi är olika inte bara som individer utan också som kön. Män attraheras i högre utsträckning av vissa arbeten och typer av arbeten/gemenskaper där kvinnor attraheras mer av helt andra. Det finns givetvis individer bland bägge könen som inte attraheras av dessa men på det stora hela så följer de flesta av oss dessa mönster.
Visst kan man hävda att detta är skapade "normer" som bör bekämpas men jag håller inte med om detta. Frihet är något som för mig är mer viktigt än det mesta annat och i ett samhälle där vi har frihet att välja utbildning, yrken och familjekonstellation så kommer det alltid att finnas skillnader mellan hur kvinnor respektive män väljer och dessa val kommer att få konsekvenser såsom lön, arbetstider och ansvar.

Jag själv lever i ett förhållande där min fru arbetar 50-60h/veckan (ibland mer) och idag är en av de yngsta cheferna i världen på ett internationellt företag. Hon har tagit sig dit för att hon är duktig, arbetar mycket och ständigt tar ansvar för mer än hon behöver. Precis som sina manliga kollegor som tagit sig lika långt.
Skillnader mellan hur de arbetar finns och påtalas ofta på olika sätt. Hon gräver oftare ned sig i detaljer och har därför järnkoll på allt men hinner inte med allt hon borde. I jämförelse med sina manliga kollegor som håller mera av ett helikopter perspektiv och tar reda på detaljerna när det behövs och därför hinner med mer.
Vilket arbetssätt som är bäst låter jag vara osagt men det är ett bra exempel på hur könen hanterar saker på olika sätt och varför vi aldrig kommer att vara statistiskt jämställda. På vissa håll är det bäst att alltid ha järnkoll på allt på bekostnad av effektiviteten medan det på andra håll är viktigare att vara effektiv och snabb.

Alltså; även om två individer på papperet är exakt likadana (Vilket aldrig är fallet), har samma utbildning och samma kompetens, samma tid i yrket etc. Så kan deras arbetssätt skilja sig åt vilket gör den ena mer lämplig för en viss uppgift.
Är det då inte diskriminerande att utifrån kön välja den andra individen trots att man vet att dennes sätt att arbeta inte kommer att fungera för att lösa uppgiften på bästa sätt?

Det är lätt att titta på statistik och gå i taket men den svart/vita verkligheten är inte så enkel och det är ett stort misstag att bygga politik på den svart/vita bilden.
Det finns givetvis sakar som är värda att arbeta för, exempelvis rätten till heltid för alla som vill ha det. Vilket inte ska förväxlas med tanken på att alla faktiskt vill arbeta heltid eftersom det inte är något vi vet något om.

Precis som du skriver i början av din text så är det oerhört viktigt att ta reda på fakta innan man börjar propagera för förändringar.

Här kommer en del fakta för dig.
Enligt SCBs tidsåtgångsundersökning 2011 så förvärvsarbetar män generellt ca: 45 min mer varje dag. Det motsvarar 6 veckors förvärvsarbete mer varje år per individ. Lika lön betyder då minst 1,5 månadslöner mer per år för mannen.

//Mr G

Först srkiver du:

"Ingen som utnämner sig själv till feminist tycker automatiskt att kvinnor ska ta över makten över män"

Och i dins slutsats skriver du följande, lite motsägelsefullt kanske?

"Den dagen kvinnor har exakt lika mycket inflytande och värde i samhället som män och ens 45 % av alla statens chefspositioner är tilldelade kvinnor[..]"

tips, som kanske är alldeles för lågt för att ens ha som grund i ett inlägg. https://twitter.com/kwasbeb/status/355228391143796736

http://www.svt.se/nyheter/sverige/landslaget-hanades-sexistiskt-pa-twitter

(damlandslaget spelade match igår)

Det som hände 2010 som bidrog till den ökade skillnaden på antalet kvinnor och män i riksdagen, var att det extremt mansdominerade partiet Sverigedemokraterna röstades in. Ville bara nämna det.

Superbra och viktig text! Fortsätt så.

tycker ni feminister tar illa vid er lite för lätt och ser mycket svart på vitt. Om folk ska ta er seriöst så borde ni ta tag i dom stora frågorna istället och sluta bry er om statyer.