fan vad jag känner mig sämst.
verkligen.
varför bryr ni er?
det har ingenting med er att göra. jo, jag vet vad ni tänker svara på det, "klart det gör, det handlar om dig, och vi vill bara att du ska må bra".
men vet ni vad? jag bryr mig inte ett skit om det, eftersom det inte är sant.
om ni bara kunde inse hur dåligt jag mår, efter allt som hänt på sistonde, innan ni skällde ut mig, hade jag mått tusen gånger bättre.

jag behöver en paus, från allt, utom dig.
låt mig bara få va med dig, digdigdig, och glömma allt. för jag vet, att du är den enda jag inte vill glömma.
gömma oss i en koja, en koja för två. o bara titta ut lite då o då (när vi ska äta)
kom hem, pussa mig, krama mig.

om du vill såklart.

förövrigt:
äh, jag vet inte.

fan, jag har problem.
skjut mig.

PS. elisabeth förstår v