Jag vet att det är totally lökigt, men igår var en stor dag för mig. Ett stort steg i livet. Är nu sambo, och typ bara ett steg från att gifta mig. Meeen nej, vi väntar med det som fan tycker jag. Idag åker vi och storhandlar som ett riktigt seriöst sambo-par.
På tal om något helt annat, så hatar jag att jag alltid gråter sent på kvällen, för att sen vakna upp med fetaste ögonbulorna och uttorkad huvudvärk. Vet inte riktigt vad uttorkad huvudvärk betyder, men jag är uttorkad och har hubudvärk iallafall.
Börjat gråta som fan på sistone, över allt möjligt. Igår grät jag pågrund av lyckan av att ha slutat gråta. Känner mig inte alls patetisk.

Nuuu blire frulle.
Sjukt nöjd med mitt meningslösa inlägg.

PÅ MÅNDAG ÄRE VALBÖRJE

Idag belönar vi den och anser att den är smart, som under hård press läser och klarar av allt. Det är den som klarar av de svåraste, mest respekterade utbildningarna till exempel. När den som haft längre tid på sig, läst med glädje och därför förväntas klara av det, gjort precis lika mycket, så är denna inte lika "duktig".

Vi lever i ett samhälle, som bara belönar press och stress. Hur kan vi förvånas över hur få som har hög utbildning i Sverige, när det bara är en liten andel som faktiskt klarar av, och orkar fullfölja och uppfylla alla dessa höga krav? Då passar det kanske bättre med universitet och högskolor, som fokuserar på en inlärning som håller i längden och inte bara stressas in, för att hålla till tentan. Nejnej, då höjer vi kraven på gymnasiet istället, så att eleverna sållas redan där. Är man inte bäst, så får man aldrig vara bra nog.
Samtidigt förväntas man, på högskolenivå, kunna resonera kring och djupare förstå de ämne man läser. Hur förväntas man då hinna detta, under en så snäv tidspress?
Jag kan lova att det sitter många jättebra, potentiella lärare där ute, som hade kunnat hjälpa elever förstå och resonera, men som aldrig får chansen, för att pressen på utbildningen är för hård. Ska då denna inte få bli lärare, för att han/hon inte kan läsa snabbt nog? Alla kan vi inte ha dyslexi för att få hjälp i skolan, och även de som har det, blir inte alltid diagnostiserade.
Hur man på något sätt kan mäta intelligens i den som klarar av saker på snabbast tid, är för mig, helt otroligt. Ett åldrat tänk, som borde moderniseras och anpassas till de behov vi har idag. 

it's hard to miss what was never there
hell yeah.

Tänkte rada upp diverse tankar som bosatt sig i min hjärna idag:
- Pluggångest = inget plugg överhuvudtaget. Orkar inte ta itu med saker som jag vet är nästintill omöjliga att göra bra.
- Funderar på att bli polis? Hade ändå passat mig, som gärna är aggressiv, men samtidigt opartisk?
- Har världens skönaste vänner, som är extra speciella efter ett par glas.
- Det är inte lönt att slösa tid på människor och saker, som inte ger lika mycket som det tar.
- Livet är bara så bra som man själv gör det, och det finns ingen att skylla på för att du själv inte orkar ta tag i det.
- Rasmus är fin.


haj.