Schweiz har röstat igenom att säga upp avtalet med EU om fri rörlighet inom Europa, för att betydligt begränsa invandringen till Schweiz och ytterligare försvåra situationen för de människor som flyr från krig och förtryck. Detta är ett stort steg tillbaka i utvecklingen för mänskliga rättigheter, men det är inte ett olyckligt undantag. Vi ser dessa tendenser över hela världen.

 Extremhögergrupper tar plats i allt fler länder i Europa. Fremskrittspartiet, som även de vill begränsa invandringen, sitter i Norges riksdag. Frankrikes Front National som vill begränsa abortmöjligheterna, återinföra dödsstraff och sätta totalstopp för invandringen, är ett av de största partierna i Frankrike. UK Independence Party i Storbritannien vill upphäva lagarna om mänskliga rättigheter som landet skrev under 1998. Partiet fick 16,1 procent av rösterna i Europaparlamentsvalet 2004, och därav tolv ledamöter. Andra nationalistiska, högerextrema grupper slår allt bredare rötter i bland annat Spanien och Grekland. Romer förföljs världen över och registreras i polisregister som spädbarn.

Sverige är inte ett undantag när det gäller systematiskt uteslutande av människor som behöver en tryggare tillvaro. Sverigedemokraterna som för en politik för diskriminerande, nationalistiska värden och vill minska invandringen till Sverige betydligt, sitter i riksdagen sedan 2010. Vi lever i en tid där vi ställer oss frågan: ”Hur mycket invandring tål Sverige?” Istället för: ”Hur mycket rasism tål Sverige?” Vi lever i en tid där människor som är för en öppnare invandringspolitik kuvar sig för rasisternas tankesätt och forskar fram hur mycket pengar "vi" tjänar på "dom". Vi lever i en tid där människor ses på som tillgång eller börda. Det sprids en idé om att människor som invandrar till ett annat land på något grundläggande sätt är annorlunda människor som fötts i samma land, och tillhör därför en separat, homogen kategori.

Jag vägrar skapa en kategori människor utifrån en livsnödvändig resa de gjort och stämpla någon endast utifrån faktumet att de inte alltid funnits inom samma gränser som jag. Jag vägrar vara en del av strukturer som gör att en grupp människor alltid måste vara felfria som individer för att inte nedsmutsa kategorin de jämt måste representera: invandrare.

 Det är dags för en politik som utgår ifrån de mänskliga rättigheterna, som annars så ofta undansätts för ekonomisk vinning. Det är dags att sluta se "vi" och "dom". Det är dags för ett Europa för alla. Det är dags för en antirasistisk feminism i EU-parlamentet.

Ses på Europaparlamentsvalet.