Att vara det perfekta offret
Det är så intressant detta med att kämpa för något eller vara en bra människa.
Det är så intressant att jag, på grund av mina val, hela tiden blir bedömd utifrån dem, hela tiden blir påmind om att jag måste vara en bra förebild för de andra.
Du vet de där människorna som inte vill vara jobbiga och säga till när någon drar ett sexistiskt skämt men som mer än gärna säger till när en feminist begär något annat av män än att vara jämlika ibland?
"Om du ska vara feminist, så måste du vara ett gott föredöme för feminismen hela tiden". Om du nu inte vill kalla dig feminist, ja då har du ju inget ansvar. Gött!
Det kan ju vara det ständiga tvånget till perfektionism som avskräcker människor från att kalla sig feminister - inte de få saker feminister gör som enligt vissa inte stämmer med feminismen till 100 procent?
Också var det det här med att vara vegan. Jag träffade en kille igår som, helt seriöst, tyckte att det var lika beklagansvärt att bli ifrågasatt av veganer/vegetarianer som köttätare som tvärtom. Excuse me when I choke myself, du menar alltså på riktigt att det är lika jobbigt som köttätare att höra vad en faktiskt gör: äter döda djur och påverkar miljön negativt, som att höra som vegan/vegetarian att en är stuck up för att en inte vill göra de sakerna?
Dear world: du är jävligt upp och ner ibland. Time to step up. Det är inte jag, som 24 hours around the clock kämpande feminist, avskräcker människor från feminism. Det är ni som skrattar åt sexism och lunkar vidare i patriarkatet som om inget hade hänt, som hackar på en feminist så fort hen blir lite upprörd av förtryckandet.
Det är inte min uppgift som vegan att sluta ha läderskor för att "annars är jag inte bra nog", det är upp till köttätare att tänka igenom sina beslut att äta kött.
Capiche?
Är så jävla trött på detta "offret måste spela perfekt för att ingen ska hacka på hen" - skitet.
varför har inte du en kolumn i nån tidning nånstans? det borde du minsann ha!
Men jaaaa!!
Jag håller med dig om det mesta här. Men jag tror, med önskat överseende för om jag missuppfattat dig; Vad gällande att du skriver att du känner att du förväntas vara representerande för feminism hela tiden, har att göra med ditt konstanta outande och din politiska aktivism. - Med detta kommer en förväntning av att du representerar feminism i din vardag, i de val du gör och i ditt agerande, precis som alla andra t.ex. politiker.
Vad gällande läderskor och veganism:
Att vara vegan innebär att du förvägrar att förtära någonting som kommer från djurriket, av diverse skäl antagligen.
Det blir onekligen hyckleri att anse det vara mer okej att drapera dig i döda djurs hud, enbart för modets skull, än att stoppa de döda djuren i din kropp i syfte att vara näring. Eller har du argument som motsätter sig detta resonemang?
Vad menar du med meningen "vad feminism är tycker jag är helt själv"? Jag kunde inte riktigt följa ditt resonemang.
Ja men då förstår jag vad du menar, att liksom predika om f är upp till dig när du vill göra. Menar du att du i somliga sammanhang tvingas lära ut om feminism? Jag förstod dig som att du menade att du i somliga sammanhang ska få frånsäga dig vad du oftast anser vara moraliska regler, det var därför jag reagerade. Det finns ju ett visst ansvar i att vara aktivist, betydligt mer än att "endast" vara t.ex. feminist, menar jag om du förstår.
Ja nej de som äter kött menar ju att kött är en naturlig del av människans kost, de anser sig ju inte ha anledning att inte bära hud och de äter ju ändå köttet med. Sen att det kan anses vara en helt ofattbar norm är en sak. Men att du jämför dig med de "sämsta" (animaletiskt menat) och genom det verkar anse att du "ändå är bättre än somliga" och därmed brukar den veganska livsstilen med måtta, tycker jag inte ger någonting till. Just för att det är ett så stort hopp mellan att vara vegetarian och att vara vegan.
Det handlar väl om att du benämner dig som någon som frånsäger sig den animaliska industrin, därbland t.ex. mejeriprodukter gelatin och ägg. Budskapen blir dubbla om du sedan anser dig tycka det är mer moraliskt stödbart att bära skinnet och/eller pälsen (antar jag) från ett djur, varesig du fått skinnet från din mormor, köpt dem på second hand eller Bianco.
Men så du äter inte, inte kött för miljöns skull, som du skrev i blogginlägget? Handlar inte de tre kategorierna du nämnde om bakgrunden som lett till din veganism, snarare än vilken kroppsdel på djur du som människa anser dig ha rätt att bruka? Jag är inte helt bekant med veganers skilda regler vilka du pratar om, så rätta mig hemskt gärna om jag har fel.
Givetvis handlar veganism huvudsakligen om att man inte ska äta djur, men vad jag läste för ett litet tag sedan att en bakgrund till ditt val är att du är djurvän. Och den moraliska ansatsen är även lite motsägelsefull i frågan kan jag anse.
Missförstå inte mig för att kritisera ditt nya val att leva veganskt, jag tycker att du har toppenvärderingar och var fläskfilé du inte köper är ett slag för en bättre värld och en hållbar utveckling. Men jag är nyfiken på dina resonemang inom somliga punkter så som ovannämnda.
Det var något typo som jag nu inte alls kommer ihåg vad det skulle stå..
Mitt ansvar är inte större än någon annans för att jag ibland väljer att tala för något. Jag är inte betald för det jag gör. Att vara aktivist genom att säga något jag vill säga genom en längre text gör jag för att jag vill, och det får jag. Men det avsvär inte mig att få vara en vanlig människa ibland också. Att få ha känslor och reagera på förtryck. Jag anser det extremt fel att klaga på någon när de reagerar känslomässigt istället för genom ett långt tal med struktur och förklaring bakom, bara för att de BRUKAR kunna förklara. Tvärtom tycker jag att jag, på grund av att jag så ofta skriver saker, kan få ha lyxen av att bara vara en människa. Det tycker jag alla ska ha egentligen. Ingen annan ska få kategorisera mig och bestämma vad jag säger utifrån hur de ser på mig. Alla är människor i första hand och borde få agera som det, utan att bli ifrågasatta för att en brukar prata om feminism eller fi.
Jag har aldrig skrivit att det är därför jag är vegan. Jag är vegan på grund av att jag inte vill bidra till djurs smärta. Jag vill dock inte heller påverka miljön dåligt och tycker att det finns lite mer belägg för att säga att människor som äter kött påverkar miljön dåligt än att veganer eller vegetarianer är stuck upp för att de inte gör det. Jag anser mig dock inte fullt ut kan kalla mig en Environmental vegan då inte ALLT jag stoppar i mig är ekologiskt. Precis som att jag inte vill kalla mig en Ethical vegan då jag har ett par läderskor.
Jag skriver inlägget då jag kritiserar en köttätares uttalanden gentemot mig, inte en vegetarians. Och jag har mer förståelse för någon som är vegetarian och även de har rätt att säga att köttätare gör fel i att äta kött än att höra köttätare säga att de är stuck up, även om de äter ägg eller dricker mjölk. Som texten handlar om.
Välformulerat! Ännu inte helt införstådd med läderresonemanget men tack så mycket för ditt svar och din tid.
Det är inte precis något resonemang, mest ett faktum att jag har ett par som jag behållt och kallar mig därför inte en Ethical vegan! Utan Dietary :)
Här kommer jag ohch svarar på tok för lång tid efter, men jag missade ditt svar! Ja enligt min mening handlar det väl som nämnt inte om vilken etikett du sätter på din veganism, utan snarare vilken del utav djur du anser dig ha rätt att konsumera. Det är alltså det jag menar med att jag har något svårt att följa ditt resonemang vid den punkten!
